A-TRAKTORER/EPA

En A-traktor får inte förväxlas med en sk EPA-traktor. EPA-traktorn föddes under andra världskriget och började så småningom, när tillgången på riktiga traktorer ökade, mer och mer att användas som person- och godstransportfordon. Myndigheterna började ifrågasätta behovet av dess existens och införde restriktioner i mitten på 70-talet som gjorde att EPA-traktorn inte kunde nyregistreras efter 31 mars 1975.

Den till traktor ombyggda bil som i stället kunde godkännas vid en registreringsbesiktning, kom att bli prototypen till dagens A-traktor. Den principiella skillnaden mellan EPA- och A- traktorn är att A-traktorn måste vara konstruerad för en maxhastighet av 30 km/h medan EPA:n skulle vara konstruerad med ett visst utväxlingsförhållande.

Den bil som byggs om måste vara ett serietillverkat fordon. Är fordonet importerat måste det vara förtullat som bil och kunna identifieras som en sådan vid registreringsbesiktning till A- traktor.

Normalt kan alla bilar med tjänstevikt över 2000 kg accepteras. Har bilen lägre tjänstevikt ska den vara konstruerad för en släpvagnsvikt av minst 1000 kg.

Bilen ska vara ombyggd så att det är uppenbart att den inte längre är avsedd för person- eller godsbefordran. Säte för en eller två passagerare bredvid förare får dock finnas. Bilens ordinarie förarhytt eller karosseri ska behållas men måste i förekommande fall kortas av så att utrymmet bakom framsäten inte kan rymma passagerare eller gods. Blindutrymme godtas inte. Att fylla ut ett blindutrymme bakom framsäte med t ex högtalare eller bränsletank kan inte heller accepteras.

Skåpkarosseri och dubbelhytt måste således kortas. Med dubbelhytt menas i detta sammanhang även pickup-modeller typ Nissan King Cab med nödsäte bakom framstolarna. Hytten på tung lastbil med sovhytt behöver inte kortas

Skåpkarosseri som kortas genom att bakre del kapas måste som regel förstärkas vid den bakre delen av taket för att takets hållfasthet ska bibehållas även efter ombyggnaden. Flyttas däremot bakre del fram bör detta kunna accepteras. Om personbilskarosseri kortas genom att bakruta och bakre sidostolpar flyttas fram måste hänsyn tas till bakrutans lutning. Är lutningen för stor blir utrymmet bakom framstolar oacceptabelt stort. En ny stabil bakre hyttvägg måste då monteras i stället

Saknas förarhytt kan en skyddsbåge som förses med väggar och tak av plåt eller motsvarande kring förare och passagerarutrymme godtas. Sådan hytt ska uppfylla skäliga krav på komfort, sikt och inre säkerhet. Rutor ska vara av härdat glas eller annat material som inte ger skarpa spetsar vid krossning. Hytten ska vara försedd med uppvärmningsanordning och defroster samt tillfredsställande ventilationsmöjlighet.

Skyddsbågen ska i monterat skick ha sådan hållfasthet att den kan motstå en statisk belastning motsvarande dubbla tjänstevikten anbringad på förarhyttens översta del. Vid besiktning ska intyg lämnas baserat på prov eller hållfasthetsberäkning.

Har A-traktorn en tjänstevikt av högst 2000 kg och mindre än 60 % av tjänstevikten vilar på drivhjulen ska den vara försedd med barlastflak.

Som barlastflak räknas inte täckplåtar mellan rambalkar och inte heller den plana överdel runt barlastflaket (godslådan) som kan uppstå på en pickup eller motsvarande då lastutrymmets storlek reduceras till godtagbar storlek och karosserisidorna samtidigt behålls. De blindutrymmen som då uppstår runt barlastflaket kan normalt accepteras men begränsningen ska vara varaktigt utförd. Barlastflak ska vara öppet.

A-traktor ska vara försedd med någon form av draganordning t ex krok, kula, bygel, jordbruks- drag eller anordning för påhängsvagn, samt i övrigt vara lämpat som dragfordon.

Uppåtriktat rör ska mynna på sådan höjd att olägenhet för förare eller passagerare inte uppstår. Bakåtriktat rör ska mynna rakt bakåt eller åt vänster och inte ovanför horisontalplanet. Åt sidan riktat rör ska vara riktat horisontellt eller snett nedåt.

Baktill på traktor ska finnas en LGF-skylt (långsamtgående fordon). Skylten ska vara placerad lodrätt med basen nedåt och vinkelrätt mot fordonets längdaxel med en avvikelse på högst 10°.

Skylten ska vara placerad på en höjd av minst 0,6 m och högst 1,8 m över marken. Om konstruktionen inte medger sådan placering får skylten flyttas i erforderlig utsträckning. Skyltens yta ska dock vara väl synlig. Skylten får inte placeras innanför en ruta.

Övriga ombyggnader utom kaross och rambyte kan också accepteras vid registreringsbe- siktning om de bedöms ligga inom ramen för vad Vägverkets regler för ombyggda fordon tillåter. Exempel. Ombyggnad/byte fram och/eller bakaxel

Beträffande spårviddsändring gäller fabrikantens anvisningar. Om inte sådana finns kan en ökning av spårvidden av 30 mm godtas generellt. Dock kan i de flesta fall 60 mm ökning bak accepteras.

Vid motorbyte eller effektökning gäller tillverkarens rekommendationer. Saknas sådan uppgift gäller generellt 20 % effekt- och 10 % vridmomenthöjning.

Beräknad konstruktiv körhastighet får uppgå till högst 30 km/h. Uppmätt maximal körhastighet får uppgå till högst 30 km/h + 10 %. Dessa båda begränsningar kontrolleras vid registeringsbesiktningen. För att kunna åstadkomma detta måste som regel de högsta växlarna spärras och/eller en extra nedväxlingsanordning monteras mellan växellåda och drivhjul. Automatlåda får inte spärras. Således måste en extra nedväxlingsanordning monteras. För traktor med tjänstevikt 2000 kg eller lägre får hastigheten på lägsta växeln uppgå till högst 10 km/h vid 2/3 av motorns maxvarv.

Montering av hylsor på axlar med förskjutbara drev så att dessa spärras (hylsor ska inte kunna demonteras utan att axeln demonteras helt)

Är fordonet försett med dieselmotor ska motorns varvtal vid kontroll av maxhastigheten uppgå till det maxvarv, som motorn monterad i bil, enligt tillverkaren är avsedd för. Varvtalet får således inte sänkas genom ändring av regulatorn.

Är fordonet försett med förgasarmotor får motorns varvtal begränsas genom lämplig åtgärd. Begränsningen ska vara så utförd att motorn inte utan svårighet kan ändras till högre varvtal än det som motsvarar 30 km/h på högsta användbara växel.

Montering av varvtalsregulator. Denna ska vara inställd på det varvtal vid vilket maximieffekt erhålls enligt tillverkaren. Regulatorn kan således endast ses som ett skydd mot övervarvning, och får utgöras av t ex en rotor som bryter vid detta varvtal. Begränsning av varvtal Varvtalet får vid 1) och 2) inte minskas till mer än 10 % under det varvtal maximala effekten tas ut.

Begränsning genom strypning i insugningsrör eller förgasare godtas inte. Även begränsning av gasreglagets rörelse är en oacceptabel åtgärd.

Den som inställer fordon för registreringsbesiktning ska enligt 39 § Fordonskungörelsen lämna och på begäran styrka de uppgifter om fordonet som behövs för besiktningen.

Skriftlig redogörelse för hur spärrning av växlar utförts. Denna handling ska vara under-tecknad av person i ansvarig ställning på välkänd verkstad


	SKREWDRIVER \| home OM MIG \| GÄSTBOK \| VOLVO 240 FAKTA \| A-TRAKTORER/EPA \| BILDER \| SAKER SOM HÄNDER \| ROLIGT \| BRA ATT VETA \| ANNEBERG \| KOMPISAR \| SNUS \| IAN STUART DONALDSON \| LÄNKAR A-TRAKTORER/EPA FAKTA Denna information tar i korthet upp de viktigaste regler som gäller för ombyggnad av bil till traktor s k A-traktor. Epa=skit så här finns det bara a-traktor fakta epa=skit Vad är en A-traktor? Som A-traktor benämns den till traktor ombyggda bil, som byggs om enligt den enda i dag godtagbara ombyggnadsprincipen. En A-traktor får inte förväxlas med en sk EPA-traktor. EPA-traktorn föddes under andra världskriget och började så småningom, när tillgången på riktiga traktorer ökade, mer och mer att användas som person- och godstransportfordon. Myndigheterna började ifrågasätta behovet av dess existens och införde restriktioner i mitten på 70-talet som gjorde att EPA-traktorn inte kunde nyregistreras efter 31 mars 1975. Den till traktor ombyggda bil som i stället kunde godkännas vid en registreringsbesiktning, kom att bli prototypen till dagens A-traktor. Den principiella skillnaden mellan EPA- och A- traktorn är att A-traktorn måste vara konstruerad för en maxhastighet av 30 km/h medan EPA:n skulle vara konstruerad med ett visst utväxlingsförhållande. A-traktor Allmänt Den bil som byggs om måste vara ett serietillverkat fordon. Är fordonet importerat måste det vara förtullat som bil och kunna identifieras som en sådan vid registreringsbesiktning till A- traktor. Vilka bilar kan användas? Normalt kan alla bilar med tjänstevikt över 2000 kg accepteras. Har bilen lägre tjänstevikt ska den vara konstruerad för en släpvagnsvikt av minst 1000 kg. Vad måste byggas om (karosseri, förarhytt)? Bilen ska vara ombyggd så att det är uppenbart att den inte längre är avsedd för person- eller godsbefordran. Säte för en eller två passagerare bredvid förare får dock finnas. Bilens ordinarie förarhytt eller karosseri ska behållas men måste i förekommande fall kortas av så att utrymmet bakom framsäten inte kan rymma passagerare eller gods. Blindutrymme godtas inte. Att fylla ut ett blindutrymme bakom framsäte med t ex högtalare eller bränsletank kan inte heller accepteras. Skåpkarosseri och dubbelhytt måste således kortas. Med dubbelhytt menas i detta sammanhang även pickup-modeller typ Nissan King Cab med nödsäte bakom framstolarna. Hytten på tung lastbil med sovhytt behöver inte kortas Skåpkarosseri som kortas genom att bakre del kapas måste som regel förstärkas vid den bakre delen av taket för att takets hållfasthet ska bibehållas även efter ombyggnaden. Flyttas däremot bakre del fram bör detta kunna accepteras. Om personbilskarosseri kortas genom att bakruta och bakre sidostolpar flyttas fram måste hänsyn tas till bakrutans lutning. Är lutningen för stor blir utrymmet bakom framstolar oacceptabelt stort. En ny stabil bakre hyttvägg måste då monteras i stället Risig a-traktor Förarhytt saknas Saknas förarhytt kan en skyddsbåge som förses med väggar och tak av plåt eller motsvarande kring förare och passagerarutrymme godtas. Sådan hytt ska uppfylla skäliga krav på komfort, sikt och inre säkerhet. Rutor ska vara av härdat glas eller annat material som inte ger skarpa spetsar vid krossning. Hytten ska vara försedd med uppvärmningsanordning och defroster samt tillfredsställande ventilationsmöjlighet. Skyddsbågen ska i monterat skick ha sådan hållfasthet att den kan motstå en statisk belastning motsvarande dubbla tjänstevikten anbringad på förarhyttens översta del. Vid besiktning ska intyg lämnas baserat på prov eller hållfasthetsberäkning. Barlastflak A-traktor får förses med barlastflak med en yta av högst 10 dm2 per 100 kg tjänstevikt dock högst 125 dm2. Har A-traktorn en tjänstevikt av högst 2000 kg och mindre än 60 % av tjänstevikten vilar på drivhjulen ska den vara försedd med barlastflak. Som barlastflak räknas inte täckplåtar mellan rambalkar och inte heller den plana överdel runt barlastflaket (godslådan) som kan uppstå på en pickup eller motsvarande då lastutrymmets storlek reduceras till godtagbar storlek och karosserisidorna samtidigt behålls. De blindutrymmen som då uppstår runt barlastflaket kan normalt accepteras men begränsningen ska vara varaktigt utförd. Barlastflak ska vara öppet. Draganordning A-traktor ska vara försedd med någon form av draganordning t ex krok, kula, bygel, jordbruks- drag eller anordning för påhängsvagn, samt i övrigt vara lämpat som dragfordon. Avgasrör Avgasrör ska vara så riktat att avgaserna avleds antingen uppåt, alt bakåt eller åt fordonets vänstra sida. Uppåtriktat rör ska mynna på sådan höjd att olägenhet för förare eller passagerare inte uppstår. Bakåtriktat rör ska mynna rakt bakåt eller åt vänster och inte ovanför horisontalplanet. Åt sidan riktat rör ska vara riktat horisontellt eller snett nedåt. Backspeglar Yttre backspeglar krävs på båda sidor. LGF-skylt (se bild nedan) Baktill på traktor ska finnas en LGF-skylt (långsamtgående fordon). Skylten ska vara placerad lodrätt med basen nedåt och vinkelrätt mot fordonets längdaxel med en avvikelse på högst 10°. Skylten ska vara placerad på en höjd av minst 0,6 m och högst 1,8 m över marken. Om konstruktionen inte medger sådan placering får skylten flyttas i erforderlig utsträckning. Skyltens yta ska dock vara väl synlig. Skylten får inte placeras innanför en ruta. Övriga ombyggnader Övriga ombyggnader utom kaross och rambyte kan också accepteras vid registreringsbe- siktning om de bedöms ligga inom ramen för vad Vägverkets regler för ombyggda fordon tillåter. Exempel. Ombyggnad/byte fram och/eller bakaxel Ombyggnad/byte del av stomme eller kaross Ombyggnad/byte styrinrättning/rattaxel Ombyggnad/byte motor och kraftöverföring Ombyggnad/byte bromssystem Beträffande spårviddsändring gäller fabrikantens anvisningar. Om inte sådana finns kan en ökning av spårvidden av 30 mm godtas generellt. Dock kan i de flesta fall 60 mm ökning bak accepteras. Vid motorbyte eller effektökning gäller tillverkarens rekommendationer. Saknas sådan uppgift gäller generellt 20 % effekt- och 10 % vridmomenthöjning. Begränsning av maxhastighet till 30 km/h Beräknad konstruktiv körhastighet får uppgå till högst 30 km/h. Uppmätt maximal körhastighet får uppgå till högst 30 km/h + 10 %. Dessa båda begränsningar kontrolleras vid registeringsbesiktningen. För att kunna åstadkomma detta måste som regel de högsta växlarna spärras och/eller en extra nedväxlingsanordning monteras mellan växellåda och drivhjul. Automatlåda får inte spärras. Således måste en extra nedväxlingsanordning monteras. För traktor med tjänstevikt 2000 kg eller lägre får hastigheten på lägsta växeln uppgå till högst 10 km/h vid 2/3 av motorns maxvarv. Spärrning av växlar Växlar kan spärras genom något av följlande alternativ: Bortmontering av drev Nedslipning av kuggar Igensvetsning av kuggar Montering av hylsor på axlar med förskjutbara drev så att dessa spärras (hylsor ska inte kunna demonteras utan att axeln demonteras helt) Fastsvetsning av synkroniseringsringar kan godtas i vissa växellådstyper Vid bestämning av hur många växlar som måste spärras måste följande iakttas: Är fordonet försett med dieselmotor ska motorns varvtal vid kontroll av maxhastigheten uppgå till det maxvarv, som motorn monterad i bil, enligt tillverkaren är avsedd för. Varvtalet får således inte sänkas genom ändring av regulatorn. Är fordonet försett med förgasarmotor får motorns varvtal begränsas genom lämplig åtgärd. Begränsningen ska vara så utförd att motorn inte utan svårighet kan ändras till högre varvtal än det som motsvarar 30 km/h på högsta användbara växel. Varvtalet får begränsas endast genom följande alternativ Fastsvetsning av strypringar i insugningskanalerna i motorblock eller topplock, Ändring av ventiltider genom byte eller omslipning av kamaxel eller Montering av varvtalsregulator. Denna ska vara inställd på det varvtal vid vilket maximieffekt erhålls enligt tillverkaren. Regulatorn kan således endast ses som ett skydd mot övervarvning, och får utgöras av t ex en rotor som bryter vid detta varvtal. Begränsning av varvtal Varvtalet får vid 1) och 2) inte minskas till mer än 10 % under det varvtal maximala effekten tas ut. Ej godtagbara begränsningar Begränsning genom strypning i insugningsrör eller förgasare godtas inte. Även begränsning av gasreglagets rörelse är en oacceptabel åtgärd. Intyg Den som inställer fordon för registreringsbesiktning ska enligt 39 § Fordonskungörelsen lämna och på begäran styrka de uppgifter om fordonet som behövs för besiktningen. Följande uppgifter/intyg kan t ex bli aktuella efter ombyggnad Skriftlig redogörelse för hur spärrning av växlar utförts. Denna handling ska vara under-tecknad av person i ansvarig ställning på välkänd verkstad Uppgifter om motorns maximala varvtal, alternativt det varvtal där max effekt tas ut Uppgifter om utväxlingsförhållande Hållfasthetsberäkning eller utfört belastningsprov om hytt/störtbåge i efterhand byggts upp A-traktor